Frågor & svar

Vem deltar i satsningen?

Totalt 100 invånare som är inflyttade till Sverige under perioden 2010-2015 har involverats inom ramen för MIG Talks. Urvalet speglar sammansättningen av migrationen till Sverige under samma tidsperiod, sett till ursprungsregion, kön och huvudsakliga grunder för bosättning i Sverige: skyddsbehov, anknytning, studier, arbete, återinvandring, fri rörlighet inom EU/EES-området.

MIG Talks genomfördes på initiativ av Migrationsverket. Bakom satsningen stod en rad aktörer från samhällets olika arenor: Delegationen för Migrationsstudier (DELMI), Kulturrådet, Nordiska museet, Sveriges Internationella Talanger, Stockholms Stadsbibliotek, Stockholms Konstnärliga Högskola, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Svenska Institutet, Invest Stockholm, The Local, Riksidrottsförbundet, Röda Korset, och UNHCR.

Vad är MIG Talks?

MIG Talks är en kommunikationssatsning som genomfördes under åren 2016-2017 för att främja kunskap om migrationen till Sverige. Genom satsningen skapades ett forum för utbyte av information, erfarenheter och perspektiv mellan nya invånare och olika samhällsaktörer. Det gemensamma målet var att bidra till ett nyanserat och inkluderande offentligt samtal.

Satsningen genomfördes i form av en tematisk samtalsserie, digitala kanaler med en webbplats som nav och andra publika sidoaktiviteter.

Varför har Migrationsverket tagit initiativet till den här satsningen?

Migrationsverket initierade satsningen för att möta en ökad efterfrågan på information och fakta om migration. I en tid när asyl- och flyktingfrågorna fick stort fokus i informationsflödet behövde myndigheten bidra till allsidig informationsspridning för att främja kunskap om all migration till Sverige.

Migrationsverket har som alla myndigheter ett ansvar för samhällskommunikation och kunskapsbildning. Myndighetens uppgift är bland annat att förklara, ge fakta och belysa sammanhang för att sprida kunskap om sin verksamhet och migrationen till Sverige. Kommunikationsarbetet sker inom ramen för myndighetens utvecklingsarbete för att bidra till att möta kvalitets- och utvecklingsmål. Människor som vill flytta till Sverige på grund av skyddsbehov eller som vill arbeta, studera eller bo här är Migrationsverkets främsta målgrupp. Deras röster, erfarenheter och perspektiv är viktiga för utvecklingen av myndighetens verksamhet, service och bemötande.

Migrationsverkets arbetar också ständigt för att utveckla och bredda sin kommunikation genom nya målgruppsanpassade kanaler, nya arenor och nya arbetssätt. MIG Talks är en del i det större utvecklingsarbetet.

Varför lyfts migranterna fram?

Fakta och statistik är en viktig utgångspunkt, framförallt i en tid när frågorna diskuteras på bred front. Men migration är ingen sifferekvation. Berättelserna och perspektiven hos människorna som flyttar hit är grunden för kunskap om drivkrafterna och skälen bakom migrationen till Sverige. Därför ges människorna bakom migrationsstatistiken en framträdande roll inom MIG Talks.

Hur har de olika samarbetsparterna blivit aktuella?

De olika samarbetsparterna blev aktuella utifrån målsättningen om ett samarbete med brett deltagande från olika samhällsarenor. Migrationsverket har sedan lång tid haft en dialog och samarbete med samhällsaktörer i olika frågor, till exempel med frivilligorganisationer såsom Röda Korset och UNHCR gällande bland annat asylsökande, asylprocessen och rättsfrågor. I de fallen utvidgades samarbetet inom ramen för MIG Talks. I andra fall inleddes en dialog i spåren av Migrationsverkets bredare anslag om önskan till samarbete, till exempel genom Riksutställningars nyhetsbrev till museum och utställare runt om i Sverige.

Vad innebär det att vara samarbetspartner?

Som initiativtagare har Migrationsverket haft det yttersta ansvaret för genomförandet av MIG Talks. Samarbetsparterna verkade gemensamt för övergripande måluppfyllelse. Medverkan specificerades närmare inom enskild överenskommen ram mellan Migrationsverket och samarbetsparten. Det omfattade till exempel möjligheten att delta i samtalsserien och möjligheten att bidra på ett sätt som kunde främja ett nyanserat och inkluderande samtal om migration.

Vad baseras statistiken på?

Statistiken över all migration till Sverige under perioden 2010-2015 baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsstatistik över nya invånare.

Befolkningsstatistiken omfattar de som har flyttat till Sverige och anmält till Skatteverket att de har för avsikt och rätt att stanna i Sverige i minst ett år.

  • För personer som inte är medborgare i ett EU-land innebär det att det krävs ett uppehållstillstånd som gäller minst 12 månader för att bli folkbokförd.
  • EU/EES-medborgare behöver uppehållsrätt i Sverige. Den som arbetar, studerar, driver eget företag eller har tillräckliga medel för sin försörjning har uppehållsrätt.
  • De nordiska länderna har en överenskommelse om fri rörlighet, vilket innebär att en medborgare från de nordiska länderna har rätt att folkbokföra i Sverige.

Alla människor som har fått ett uppehållstillstånd från Migrationsverket på grund av skyddsskäl, arbete, anknytning till nära anhörig, eller studier folkbokför sig inte. Därför finns också tematisk statistik på webbsidan som visar hur många som har fått ett uppehållstillstånd från Migrationsverket på de olika grunderna för migrationen till Sverige.

Hur har urvalet av de personer som syns på webbsidan gått till?

Företaget MIKLO www.miklo.se som genomför studier och analyser har på uppdrag av Migrationsverket bjudit in till deltagande i MIG Talks. Vad som har eftersökts är en spridning av deltagare som speglar sammansättningen av migrationens till Sverige under den senaste femårsperioden. Det vill säga: andelsfördelningen av personer som har kommit på de olika skälen för migrationen till Sverige (skyddsbehov, anknytning, arbete, studier, fria rörligheten inom EU/EES-området och återinvandring), kön, ursprungsregion och bosättningsort i Sverige.

Hur har intervjutexterna kommit till?

Texterna baseras på intervjuer och samtal mellan MIG Talks och den intervjuade. Full möjlighet har getts för intervjupersonen att ändra och vidareutveckla sin text. Alla texter är godkända av intervjupersonen innan publicering.