Tjugoen av hundra nya invånare i Sverige mellan 2010 och 2015 sökte sig hit på grund av skyddsbehov. Den främsta anledningen till att ett stort antal människor fick asyl under perioden är det långvariga kriget i Syrien, men även fortsatta konflikter och svåra levnadsvillkor i länder som Eritrea, Irak, Somalia och Afghanistan. 2015 fick fler än någonsin en fristad i Sverige: över 32 000 personer från 81 länder. Året innan, 2014, fanns fler medborgarskap än någonsin representerade bland de som fick asyl; drygt 31 000 personer från 95 olika länder. Bland skyddstagarna var statslösa den tredje största gruppen.

Trettioen av hundra nya invånare i Sverige mellan åren 2010 och 2015 flyttade hit för att förenas med sin familj eller nära anhöriga. Anknytning är historiskt sett det vanligaste skälet till att personer får ett uppehållstillstånd i Sverige, liksom i många andra länder i Europa. Även under 2015, då asyl- och flyktinginvandringen ökade kraftigt till Sverige, dominerade anknytning som grund för bosättning bland nya invånare. Sett till hela perioden och alla anknytningsskäl flyttade drygt 20 procent till en nära anhörig i Sverige som fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, och 20 procent följde med eller flyttade till arbetstagare här. Fördelningen mellan män och kvinnor som kom av anknytningsskäl är relativt konstant, nära 60 procent är kvinnor och 40 procent är män. Anhöriginvandringen är den migration som ger störst spridning sett till nationalitet. Över 190 medborgarskap finns representerade bland de som flyttade hit på denna grund mellan 2010 och 2015.

Nio av hundra nya invånare i Sverige mellan åren 2010 och 2015 flyttade hit för arbete. Sett till alla som fick ett tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd kom nära tjugo av hundra på grund av arbetsmarknadsskäl. Personer som får ett arbetstillstånd för kortare tid än ett år folkbokförs inte, vilket betyder att drygt hälften av alla arbetstagare inte heller omfattas av befolkningsstatistiken över nya invånare. Under 2015 var fördelningen mellan arbetstagare som kom för yrken med kortare utbildning respektive yrken med krav på fördjupad högskolekompetens ungefär jämbördig. Cirka 17 procent av alla som fick ett tillstånd på något av arbetsmarknadsskälen kom som egna företagare, gästforskare eller inom ramen för internationellt utbyte.

Fyra av hundra nya invånare i Sverige mellan åren 2010 och 2015 flyttade hit för att studera. Sett till alla människor som fick ett tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd under samma tid kom nio av hundra hit på grund av studier, varav cirka 13 procent som doktorander. Personer som får ett uppehållstillstånd för kortare tid än ett år folkbokförs inte, vilket betyder att mer än hälften av alla utländska studenter inte omfattas av befolkningsstatistiken över nya invånare. Sett till hela tidsperioden och alla gäststudenter var andelen kvinnor och män 46 procent respektive 54 procent. Från följande länder kom det årligen fler kvinnor än män: Kina, Kanada, Ryssland, Japan, Vietnam, Nya Zeeland, Vitryssland, Kazakstan, Mongoliet, Jamaica, och Namibia.

Nitton av hundra nya invånare i Sverige mellan åren 2010 och 2015 flyttade hit som EU-medborgare för att arbeta, studera eller bosätta sig. Som EU-medborgare har du rätt till så kallad fri rörlighet. Det innebär att du kan vistas i Sverige utan uppehållstillstånd om du till exempel är arbetstagare, egen företagare, studerande eller har tillräckliga medel för din försörjning. Du har då så kallad uppehållsrätt och behöver inte söka uppehållstillstånd hos Migrationsverket.

Sexton av hundra nya invånare mellan åren 2010 och 2015 var utflyttade svenska medborgare som flyttade tillbaka till Sverige igen. Fram till 2013 var återinvandrarna den största gruppen, men från och med 2014 kom den största andelen nya invånare, cirka 20 procent, från Syrien. Många som återinvandrar har varit bosatta i Norge, Storbritannien och USA. Eftersom de som återinvandrar har svenskt medborgarskap behöver de inte söka något tillstånd hos Migrationsverket för att återvända.