I bistånds- och humanitärt arbete är förtroende en grundpelare. Det är förtroende som gör att givare fortsätter stödja organisationer år efter år. Det är förtroende som får samarbetsparter att öppna dörrar. Och det är förtroende som bygger broar till de människor hjälpen är till för.
Men i en tid där informationsflödet aldrig tar paus, och där förtroende för institutioner ofta är bräckligt, har kommunikation blivit ett av de viktigaste – och mest underskattade – verktygen i humanitärt arbete.
Så hur skapar man en kommunikation som inte bara informerar, utan stärker relationer och bygger långsiktig trovärdighet?
1. Mänskliggör budskapet – bakom varje projekt finns människor
I biståndsarbete är det lätt att fastna i siffror, rapporter och policyformuleringar. Men för att nå fram till hjärtat och skapa förtroende krävs berättelser. Människor relaterar till människor – inte till stapeldiagram.
Gör så här:
- Använd storytelling. Lyft fram personliga berättelser från fältet – gärna med namn, citat och bilder (med respekt för integritet).
- Visa både utmaningar och framsteg. Äkthet bygger mer förtroende än perfekta resultat.
- Involvera lokal personal i kommunikationen. Deras perspektiv är ofta mer relevanta och förankrade.
När du berättar om projekt, gör det med empati och med mottagaren i åtanke – oavsett om det är en givare, politiker eller samarbetspartner.
2. Kommunicera kontinuerligt – inte bara vid kampanj
En vanlig fälla i biståndssektorn är att kommunikation sker ryckvis: inför en insamling, vid årsslut eller när en katastrof inträffar. Men förtroende byggs över tid – och kräver närvaro.
Tips:
- Skapa ett kontinuerligt flöde av uppdateringar, inte bara highlights.
- Skicka regelbundna nyhetsbrev, även när det inte finns någon akut nyhet – dela insikter, lärdomar och små berättelser från vardagen.
- Var transparent med utmaningar. Förtroende stärks när mottagare förstår att ni arbetar långsiktigt, även i motvind.
Genom att kommunicera ofta, ärligt och med variation, bygger ni en känsla av närhet – även på distans.
3. Anpassa innehållet till mottagaren – en storlek passar inte alla
En rapport till SIDA och ett nyhetsbrev till månadsgivare bör inte låta likadant. Ändå glömmer många organisationer att målgruppsanpassa sin kommunikation. Resultatet blir otydligt, torrt – eller irrelevant.
Gör så här:
- Definiera målgrupper: givare, volontärer, partners, myndigheter, allmänhet.
- Anpassa språk, ton och innehåll till respektive grupp.
- Använd segmenterade utskick för att träffa rätt – både i ämne och tonalitet.
Med rätt verktyg kan du enkelt strukturera och skicka olika typer av nyhetsbrev till olika mottagare. Vill du ha hjälp att komma igång, läs mer om deras funktion för digitala utskick – det gör stor skillnad för både kvalitet och engagemang.
4. Transparens är inte ett krav – det är en möjlighet
I biståndsarbete granskas varje insamlad krona. Det gör transparens till en hygienfaktor – men också till ett kraftfullt verktyg för att bygga förtroende.
Tänk på att:
- Redovisa hur medel används, med konkreta exempel.
- Förklara processer: Hur väljer ni samarbetspartner? Hur mäter ni effekt?
- Berätta inte bara vad ni gör – utan varför ni gör det på just det sättet.
Öppenhet i kommunikationen visar att ni tar ansvar – och det skapar trygghet hos mottagaren.
5. Visa ansikten – organisationer bygger inte relationer, människor gör det
Det är lätt att kommunikation i biståndssektorn blir opersonlig. Logotyper, policyformuleringar och foton utan namn ger ett professionellt intryck – men skapar ofta distans.
Bygg relation genom:
- Att lyfta fram era medarbetare, både i Sverige och i fält.
- Att låta talespersoner tala i första person.
- Att våga vara personlig – även i formella sammanhang.
En personlig avsändare i nyhetsbrevet, ett foto från kontoret eller en kort video där projektledaren berättar – det ger liv åt er verksamhet och stärker relationen till mottagaren.
6. Välj rätt kanal – och var konsekvent
Det är inte bara vad du kommunicerar som räknas, utan var och hur ofta. I en värld där många scrollar snabbt vidare, krävs medvetna val kring kanaler.
Så tänker du strategiskt:
- Sociala medier för snabba uppdateringar och kampanjer
- Nyhetsbrev för fördjupning och kontinuitet
- Webbsidan för dokumentation och långsiktigt innehåll
Oavsett kanal, se till att det finns en röd tråd. Grafisk profil, språk och tonalitet ska kännas igen, oavsett om mottagaren möter er på Instagram eller i inkorgen.
Kommunikation som stärker ert uppdrag
I humanitärt arbete är kommunikation mer än marknadsföring. Det är en förlängning av själva uppdraget – att bygga relationer, förklara kontext, skapa förståelse och bidra till förändring.
Genom att kommunicera med empati, öppenhet och tydlig struktur kan ni skapa ett förtroende som inte bara överlever nästa insamlingskampanj – utan bär organisationen långsiktigt.