Skyddsbehov-Omid-Svartvit

Omid, 38 år

1977–85
Född och uppvuxen
Ahwaz, Iran
1985–95
Studier
Esfehan, Iran
1995–2000
Arbete
Teheran, Iran
2000–2002
Boende
Karaj, Iran
2002–2011
Arbete och studier
Ahwaz, Iran
2011
Skyddsbehov
Hedemora, Sverige
2013–
Arbete
Falun

”Visa vem och vad som ligger bakom händelsen och skeendet”

Allting skedde på tre månader. Jag frihetsberövades och mitt hjärta slutade
fungera som det skulle. Efter att jag hade genomgått en operation flydde jag
från Iran.

I mitt jobb som journalist synliggjorde jag döden, fattigdom och barns
situation genom film och videoklipp. Jag visade samhällsproblemen. Det
betraktades som politik.

En del av mig var glad. En annan del var instängd och begränsad. Även min
vardag var kontrastfylld. Kvällstid filmade jag bröllop och festscener i
salongsmiljöer bland kvinnor som klädde sig utmanande. På dagen jobbade
jag med min fru på tv i det islamiska systemet bland kvinnor som hade
slöja.

Jag visste att det fanns två vägar för mig i Iran: fängelset eller döden.

Jag kunde och kan inte överge min kompetens och mitt yrke. Det stora
kallet för mig är att kunna berätta, tala och tänka fritt.

För att kunna se mitt barn födas och se det växa upp flydde jag och min fru.

Polisen i Luleå informerade om möjligheten att söka asyl här i Sverige. Jag
fick en biljett till Migrationsverket i Märsta. Min fru grät mycket i början.

I Sverige har jag producerat nästan 90 filmer under min tid vid
Kulturförvaltningen i Falun. En dag skulle jag ta ut stativet från bilen. Över
axeln såg jag blickarna hos personerna bakom. Jag såg tanken. Att jag tog ut
ett vapen. Det gör mig tom på energi. Varje ny attack som sker i Paris och i
världen bidrar till det här.

Jag accepterar samhället och kulturen här i Sverige, samhället måste i sin tur
acceptera mig. Min hudfärg och brytning ska inte ha betydelse. Tillvaron
krymper för mig här i Sverige. Det finns begränsad plats för invandring och
inflyttning, med det kommer fler invandrare och då minskar min plats.
Framtiden blir inte bättre för mig.

Om migration i det offentliga samtalet

Det första jag gör när jag vaknar är att titta på nyheter. Jag tycker inte om
nyheterna i Sverige för de visar inte sanningen om Mellanöstern. De riktiga
händelserna och orsakerna bakom det som sker kommer inte fram. Man
visar det första lagret, inte alla lagren därunder. Man visar inte heller det som är
positivt med till exempel Iran. Att vi har moderna byggnader och
motorvägar av första klass kommer som en överraskning för många.

Jag tycker att de flesta jag hör som har åsikter om asylsökande i allmänhet
har fel bild. Varför är det krig och problem i de länder som man flyr ifrån?
Många lägger skulden på dem som flyr från problemen, när det i själva verket
oftast är andra länder som är inblandade i skälen till att människor måste
fly. Många som tycker illa om asylsökande bryr sig inte om att lära känna
dem för att pröva om deras fördomar stämmer eller inte.

Jag vill skapa film och visa vad som händer på riktigt. Som att runt sju
miljoner afghaner har flytt till Iran. I dag finns det kanske 1,5 miljoner kvar
där. Om jag skulle göra en film om människor på flykt skulle jag visa
händelsen och vad som ligger bakom den. Vem och vad förklarar händelsen
och skeendet? Vem skapar krigen? Varför blir man flykting? Vem har
orsakat det? Vem och vad påverkar händelseförloppet?

Man behöver även visa den positiva sidan. Nej, man kanske inte har språket,
men det betyder inte att man inte kan vara bra på matematik. Att man inte
kan prata felfritt betyder inte att man saknar utbildning eller att man inte
tänker.

Ta del av allas låtval på MIG Talks spellista

Ta del av Omids låtval nedan

Har du migrerat till Sverige och vill dela din berättelse? Nordiska museet samlar in berättelser på temat migration.

Dela din berättelse här