Anknytning-Nida-Svartvit

Nida, 25 år

1991–2013
Födelse, uppväxt och studier
Karachi, Pakistan
2014–
Anknytning
Linköping, Sverige

”Nu eller inom en snar framtid kommer den svenska kulturen att förgrena sig. Vi som kommer hit anpassar oss, men vi har också våra rötter”

 

Arrangerade äktenskap är tradition i mitt hemland, Pakistan. Mina föräldrar och min mans föräldrar var källan till vår kontakt, men beslutet att leva tillsammans var vårt eget. När vi fick kontakt var han redan i Sverige för att läsa ett mastersprogram på Linköpings universitet. Under våra samtal upptäckte jag många likheter, som att vi båda gillar att resa och upptäcka saker. Kärleken uppstod när vi pratade med varandra och jag tänkte att livet skulle förändras på ett positivt sätt och att vårt gemensamma liv skulle bli fantastiskt.

 

I dag studerar jag ett magisterprogram i industriell ekonomi vid Linköpings universitet och min man jobbar som IT-konsult. Jag är utbildad kemiingenjör och hade först inte tänkt studera vidare. Min förhoppning var att hitta ett jobb, men jag insåg att jag måste lära mig språket först.

 

I Pakistan bor flickorna oftast hemma hos sin familj tills de gifter sig, medan det är vanligt att pojkarna bor hemma hela livet, även efter giftermål. Samtidigt har samhället blivit mer liberalt, framförallt i storstäderna. Där har så kallade kärleksäktenskap blivit allt vanligare. Pakistan har ingen stark ekonomi och för att barnen ska kunna få en högre utbildning måste föräldrarna betala deras universitetsstudier. Eftersom föräldrar ger barnen så mycket stöd förväntar de sig att få något tillbaka. Och den pressen ligger framför allt på pojkarna. Kanske kommer jag och min man därför att en dag återvända till Pakistan, men det är inget vi har bestämt oss för att göra.

 

När jag kom till Sverige insåg jag att sättet att umgås med familjen är annorlunda här. I Pakistan har vi många fler sammankomster med familj och släktingar och det är något jag saknar. Eftersom jag har kämpat dag och natt med mina studier vill jag att mina ansträngningar ska löna sig. Men ibland undrar jag om språket kommer att hindra mig från att göra karriär, eller om jag kommer att lära mig det med tiden. Min förhoppning är att få jobba med miljöfrågor. Vi lever i en tid när människor blir allt mer miljömedvetna och vi måste försöka lösa de utmaningar vi ställs inför på ett innovativt sätt.

 

När det gäller mitt karriärval har hjärnan fått styra. Mitt hjärta vill något annat: måleri och skulptur är mina stora intressen. Min första vår i Sverige fotograferade jag körsbärsblommen i Göteborg och målade det sedan på duk. Jag skulle älska att jobba med konst, men har inte kommit på hur jag skulle kunna förverkliga den drömmen och integrera den i min framtid.

 

Livet här i Sverige är bra. Jag använder tiden på ett effektivt sätt och jag känner inte att jag har så mycket ansvar som jag hade haft om jag hade levt med mina svärföräldrar. Jag känner mig bekväm och mer avslappnad; det är ingen som har koll på vad jag gör hela tiden, men jag saknar min familj.

 

Om migration i det offentliga samtalet

Nu eller inom en snar framtid kommer den svenska kulturen att förgrena sig. Vi som kommer hit anpassar oss, men vi har också våra rötter. Den nya generationen kommer att ha en ny kultur. Det vore bra att på olika sätt lyfta fram de kulturer som människor kommer ifrån. Gamla invånare måste få veta varifrån nya invånare kommer. Nu när så många människor flyr från Syrien borde man exempelvis lyfta fram det positiva med Syrien och låta människor lära sig mer om det landets kultur och historia.

 

Många förknippar nog Pakistan med korruption och terrorism, men det finns också bra saker med landet som media borde lyfta fram. Naturen i norra Pakistan är väldigt vacker och attraherar många inhemska turister. Det kommer även en del internationella turister, men tyvärr är många rädda för att resa till Pakistan på grund av den ensidiga mediebilden. Trots politisk instabilitet och de problem som finns i landet så lever människor rika liv präglade av nära relationer till familj och vänner. Den kulturella mångfalden i Pakistan är stor och det talas fler än 30 språk.

 

Pakistanska medier är ganska kommersiella och det produceras en hel del populära dramaserier. Jag gillar att svenska media skildrar olika aspekter av aktuella frågor. Man visar mer av vad som händer i olika länder, medan pakistanska media fokuserar mer på inrikespolitik. Medierna här i Sverige visar vad människor flyr från och uppmanar till sympati, men det rapporteras också om att Sverige måste skydda sina gränser. Gränskontrollerna framställs som något gott ur ett svenskt perspektiv – medan de inte alls är positiva ur asylsökandes perspektiv. Därför tycker jag att man får en blandad känsla när man tar del av rapporteringen.

 

Ta del av allas låtval på MIG Talks spellista

Ta del av Nidas låtval nedan

Har du migrerat till Sverige och vill dela din berättelse? Nordiska museet samlar in berättelser på temat migration.

Dela din berättelse här