Aterinvandring-KristinaB-Svartvit

Kristina, 44 år

1972-1989
Födelse och uppväxt
Ängelholm, Sverige
1989-1990
Studier
Madison, Indiana, USA
1990-1991
Studier
Ängelholm, Sverige
1991-1993
Studier
Varberg, Sverige
1993-1994
Studier
Borlänge, Sverige
1994
Studier
stockholm, Sverige
1994-1995
Studier
Kalmar, Sverige
1995-1997
Arbete
Ängelholm, Sverige
1997-1998
Arbete
Linköping, Sverige
1998-2011
Arbete
Göteborg, Sverige
2011-2015
Anknytning
Shanghai, Kina
2015 –
Återvändande
Göteborg, Sverige

”Om det uppstod en möjlighet i morgon skulle jag flytta direkt”

 

En dag kom min man hem från jobbet på Volvo och frågade mig om vi skulle flytta till Kina. Han hade fått erbjudandet att starta Volvos verksamhet i Shanghai, en möjlighet som skulle bredda hans arbetserfarenheter. Jag var positivt inställd och tänkte att det skulle kunna vara ett äventyr för hela familjen. För mig är det spännande med nya kulturer. Jag har erfarenhet av utbytesstudier i USA och har gjort många arbetsresor utomlands. När vi väl började titta på bostäder i Shanghai föll jag dessutom för staden.

 

Flytten från Sverige till Kina var en stor omställning för mig. Jag gick från egenföretagare med inkomst till att vara hemmafru. Innan resan var jag tvungen att säga upp ett stort konsultuppdrag för ABB och jobben jag fick i Shanghai var få och utspridda. Att vara hemmafru var inte något jag var van vid. Jag gav mig ständigt ut i staden för att hålla mig sysselsatt, men efter ett tag började jag trivas i min nya situation, framförallt för att jag fick mer tid med barnen.

 

I början levde vi lite som i en bubbla. Det tog tid för mig att hitta egna vänner. Vi var många familjer från Göteborg som flyttade till Shanghai och först umgicks jag mycket med andra kvinnor vars män också arbetade på Volvo. Genom att jag hämtade och lämnade barnen på skolan lärde jag med tiden känna andra utländska föräldrar. De befann sig i liknande sits som jag och vi hade lätt att få kontakt med varandra.

 

Min ambitionvar att jag skulle lära mig kinesiska, men det tog tid att lära mig språket och göra mig förstådd. Det finns så mycket som jag fortfarande vill lära mig om den kinesiska kulturen och saker jag vill förstå som är självklara för den som växer upp i Kina. Till exempel att siffran fyra förknippas med död och är ett otursnummer – så till den grad att hotell inte har någon fjärde våning. Siffran åtta är å andra sidan ett lyckonummer. Vi bodde i det åttonde huset i vårt kvarter och av den enkla anledningen ansågs vi vara välsignade.

 

Som arbetsgivare ordnade Volvo mycket för oss följt på flytten, såsom försäkringar och språkkurser. Andra praktiska saker, som till exempel inköp av dagligvaror, ordnade vi själva. Vi levde lite av ett lyxliv och hade en egen chaufför och hemhjälp. I Shanghai såg jag hur stor den ekonomiska klyftan är mellan klasserna, och att det är många som är fattiga i Kina – det gav mig perspektiv. I och med att Volvo öppnade upp en filial i Shanghai, och att vi var så många som flyttade dit, vill jag tro att det skapades nya arbetsmöjligheter för invånarna.

 

Liksom alla som flyttade till Shanghai med Volvo fick min man ett kontrakt på två år. Planen var att svenskarna skulle lära upp de lokalt anställda för att de skulle kunna ta över verksamheten. Situationen förändrades dock och min mans kontrakt förlängdes. Efter det fjärde året kände han att det var dags för något nytt. Det var då vi bestämde oss för att flytta tillbaka till Sverige.

 

Jag var nervös över att komma hem igen och ville inte flytta tillbaka. Jag hade fått fantastiska vänner i Shanghai och hade inte jobbat regelbundet på flera år. Jag visste inte hur det skulle gå med arbete i Sverige och funderade mycket på att svenskar är så upptagna med sina egna liv. Skulle jag kunna ha liknande relationer i Sverige som i Kina? Det var en jobbig period. Barnen längtade däremot hem. När vi hälsade på i Sverige på semestrarna var det alltid trevligt med fester och grillningar, så de trodde väl att det skulle vara så hela tiden här. Men nu saknar barnen skolan och vännerna i Shanghai. Det har hänt mycket under de här fyra åren. Vi är inte samma personer som vi var när vi åkte. Mina bekanta förstår inte hur jag kan sakna Kina.

 

Vi funderade på om vi skulle flytta till en annan ort i Sverige, för att slippa expat-stämpeln och börja om på nytt. Men eftersom vårt hus står här i Göteborg och min man har nära till arbetsplatsen, fick det bli de gamla kvarteren. Ibland kan jag känna mig som Mia Skäringer i Solsidan, malplacerad på en ort där inget förändras. Det fick jag redan skäl att tänka när vi var hemma på somrarna – allt var sig likt! Då lärde jag mig också vilka som var mina riktiga vänner och som inte blev obekväma om jag stannade för länge eller frågade om vi kunde sova över. I Kina ställde alla mina vänner upp för varandra i vått och torrt. Blev någon sjuk kom de andra över med middag till exempel. Vännerna blev nästan som familj. Så här i efterhand tänker jag att det kanske trots allt hade varit bättre att bo kvar i Shanghai.

 

Det var mycket svårare att återvända än att flytta iväg. Volvo hjälpte oss med mycket vid flytten till Shanghai, men när vi kom hem fick vi klara oss själva. Hade vi förstått vad vi behövde ordna före hemvändandet hade vi kunnat förbereda oss bättre. Eftersom våra försäkringar var tecknade i Kina och min man betalade skatt där, behövde vi avskriva oss vårt svenska medborgarskap. När vi sedan skulle folkbokföra oss på nytt var pappersarbetet omständigt och utvärderingen drog ut på tiden. Och innan handläggningen var klar kunde vi inte ta del av förmåner så som barnbidrag eller sjukvård.

 

I dag kan jag få kommentarer som: ”Visst är det väl skönt att vara tillbaka i fina Sverige där vi har bra luft?” Visst, tänker jag då, men det går inte att njuta av tillvaron när alla är så uppbundna och slutna. När jag säger att jag längtar tillbaka verkar de inte förstå att allt kanske inte är perfekt här i Sverige. Vi hade det väldigt bra i Kina, men det är ingen som vågar fråga hur vi hade det där. Jag tror att det handlar om den svenska avundsjukan. Vi har svårt att glädjas åt någon annan, istället ska det alltid spekuleras och ifrågasättas. Det första höstlovet efter att vi kom tillbaka från Kina fick min dotter frågan om vad vi skulle göra under lovet. Hon sa att vi bara skulle vara hemma och ta det lugnt. Klasskompisarna ifrågasatte det och undrade varför hon inte skulle ut och resa som de. Här i Sverige förväntas vi alla göra samma sak.

 

Jag tycker världen är spännande och skulle gärna flytta till ett land som är helt olikt Sverige. Att bara semestra i olika länder räcker inte för mig, och dessutom är semestrar ytliga och inte tillräckliga för att komma in i kulturer. Jag skulle flytta direkt om det uppstod en möjlighet i morgon. Min man är inte lika entusiastisk men kan tänka sig att göra det för min skull. Vi diskuterar detta dagligen, men tillsvidare bor vi kvar i Göteborg.

 

 

Om migration i det offentliga samtalet

 

Det jag saknar från den rådande migrationsdebatten är samtalet om återvändande svenska barn. Om det är utmanande för vuxna att komma tillbaka och återanpassa sig till livet i Sverige efter tiden utomlands, hur svårt är det då inte för barn? Det behövs en diskussion om hur barn kan få stöd och verktyg för att hantera övergången mellan kulturer, skolsystem och vänskap.

 

Det slår mig också att det inte finns tydlig eller lättillgänglig information för återvändande svenskar. En enkel introduktionsfilm som visar hur de ska gå till väga när de flyttar tillbaka och hur lång tid processerna kan ta hade nog kunnat underlätta för hemvändarna: Till exempel skulle Migrationsverket kunna inleda samarbeten med svenska organisationer utomlands så som Sweden Abroad, Svenska Klubben eller andra utlandsföreningar. Ett sådant intresse för svenskar i utlandet skulle kunna gynna de som planerar att återvända. Jag vet att det i alla fall hade underlättat för oss.

 

Ta del av allas låtval på MIG Talks spellista

Ta del av Kristinas låtval nedan

Har du migrerat till Sverige och vill dela din berättelse? Nordiska museet samlar in berättelser på temat migration.

Dela din berättelse här