EU-Dean2-Svartvit

Dean, 43 år

1973–1979
Födelse och uppväxt
Glenfinnan, Skottland
1979–1999
Studier och arbete
Bristol, England
1999–2011
Arbete
London, England
2011–2014
Arbete
Norrköping, Sverige
2014–
Arbete
Stockholm, Sverige

Att återvända hade känts som ett nederlag

 

Jag är född i Skottland, uppvuxen i en liten by på det skotska höglandet. Den är så liten att den knappt existerar på kartan, men den har blivit känd för sin långa tågbro som syns i Harry Potter-filmerna. När jag var sex år flyttade vi till Bristol i England.

Jag var ett kreativt barn, spelade i skolans orkester och skrev små böcker redan som fyraåring. Skrivandet har alltid varit viktigt och jag drömde först om att bli journalist, men en ekonomexamen kändes som ett säkrare kort. På college studerade jag engelsk litteratur, senare läste jag datavetenskap och ekonomi vid universitet.

När jag var 23 år gammal började jag arbeta för den brittiska regeringen. Arbetet handlade om att motverka den illegala handeln med utrotningshotade djur. Det var ett intressant jobb som innebar resor över hela världen.

Fem år senare flyttade jag till London. Jag gick från att ha en egen lägenhet till att dela hus med 15 personer. Det var nog den bästa tiden i mitt liv; jag hade bra kompisar och ett välbetalt jobb.De första åren arbetade jag inom offentlig sektor, sedan fick jag jobb på Tasco, ett privat bolag, som chef för internethandeln. Att växla från ett statligt arbete till ett jobb inom näringslivet var något av en chock. Allt man gjorde skulle helst ha gjorts igår. Och jag ansvarade för en budget så stor att den knappt fick plats på miniräknaren.

Efter en tid fick jag ett erbjudande att jobba i Norrköping i sex månader. Men jag stannade i tre år. Jag älskade landet och ville stanna för att utmana mig själv. Jag ville lära mig språket, lära mig köra på höger sida och bli en del av Sverige. Att återvända hade känts som ett nederlag.

Efter åren i Norrköping fick jag jobb i Stockholm och flyttade dit. Skillnaden mellan dessa två städer är helt otrolig! I Norrköping fick jag en massa vänner. I Stockholm måste du bli en del av ett gäng innan du blir hembjuden till folk; det är mycket svårare att få vänner här. Om jag hade flyttat till Stockholm på en gång hade jag nog inte varit kvar i Sverige i dag. Stockholm är som vilken annan huvudstad som helst, och man kan inte uppleva ett land bara genom att besöka huvudstaden. Har du varit i London har du inte varit i England, du har varit i en huvudstad.

Jag har gjort många resor inom Sverige och upptäckt landets dolda skönhet! Jag älskar att resa till Skåne och Norrland, och jag har köpt mig en sommarstuga på Öland. Jag har sett mer av Sverige än vad mina vänner har och är nästan mer svensk än dem.

Något jag älskar med Sverige är de svenska vintrarna. Jag älskar kylan och att det är ljust så få timmar på dygnet. Kontrasterna fascinerar mig.

När jag först flyttade till Sverige upplevde jag vissa saker som väldigt statiska. Kanske berodde det på att jag flyttade till en mindre stad – från London till Norrköping – men jag tyckte inte att det verkade hända så mycket nytt. Snarare var det som att leva samma år igen och igen. När jag bodde i London hände alltid olika saker, det anordnades nya festivaler eller konstevenemang. Men i Norrköping hände samma sak varje år: fyrverkerierna i slutet av sommaren, brasan på Valborgsmässoafton… När jag kom hit och såg att butikerna var stängda, fast det i mina ögon inte var särskilt sent, undrade jag först om det var en röd dag? Nej, det var en helt vanlig måndag. Sverige är mycket mer gammeldags när det gäller öppettider. I England är affärerna är öppna i princip dygnet runt. Jag saknar den bekvämligheten.

Många människor ser Sverige som ett gyllene land där livet är en dans på rosor. Men det är tuffare än vad många tror. Alla jag känner som flyttat hit har behövt kämpa för saker och utmana sig själva på helt andra sätt än vad de behövt göra i sina hemländer. Även om landet ses som en utopi av många utifrån upplever jag inte att Sverige försöker marknadsföra sig själv, utan attityden är mer ”Besök oss om du vill, vill du inte det så är det ok”.

Jag har gjort mitt val och jag kommer inte att lämna Sverige – aldrig någonsin. England kommer alltid vara mitt hem, men när jag åker tillbaka ser jag så mycket negativitet i form av rasism och stereotypa föreställningar. Sverige är ett mycket mer öppensinnat land.

I dag bor jag med min flickvän och jobbar som chef på Kicks. På fritiden skriver jag mycket dikter, bland annat till dop, bröllop och begravningar. Det nästa stora steget i livet blir att köpa en bostad.

 

Om migration i det offentliga samtalet

 Jag gjorde ett medvetet val att flytta hit. Jag vandrade inte över Europa under hemska förhållanden. Men jag är också en migrant. Det finns väldigt bestämda uppfattningar om migranter från olika delar av världen, exempelvis att de som kommer från Rumänien är tiggare – men jag har kollegor som är från Rumänien.

Hösten 2015 när det kom många asylsökande till Sverige upplevde jag att samhället blev väldigt polariserat. På ena sidan fanns Refugees welcome och på den andra högerpopulister som inte ville ha hit invandrare. Det fanns inget mittemellan. Jag tror att det behövs en mycket mer öppen debatt om migration i Sverige i dag. Vi pratar inte om hur stor påverkan migrationen har på samhället, och vad det innebär när skolor får fler elever, läkare fler patienter… Det är mest människor som själva kommit hit från andra länder som pratar om det. Jämfört med England upplever jag att man pratar mindre om migration i Sverige. Jag tror att media medvetet inte vill skriva om sådant som är för kontroversiellt.

Diskussionen om migration borde handla mer om integration. För att vara framgångsrika måste människor lära av varandra. Jag gick i skolan med människor som var sikher, hinduer, muslimer, rastafari. Jag lärde mig tidigt att respektera människor och jag tror att det är något man måste lära sig från ung ålder.

 

Ta del av allas låtval på MIG Talks spellista

Ta del av Menis låtval nedan

Har du migrerat till Sverige och vill dela din berättelse? Nordiska museet samlar in berättelser på temat migration.

Dela din berättelse här