Sverige kan välkomna gäststudenter bättre

Thursday 12 December 2016
Sanchari3

Internationella studenter är en tillgång för Sverige. Samhället måste se det, och undranröja onödiga hinder för gäststudenter och doktorander. Flera röster uttryckte de tankarna när MIG Talks ordnade ett samtal om studiemigrationen till Sverige. 

I samtalet på Nordiska museet i Stockholm deltog representanter för olika samhällsaktörer och tio studenter som flyttat till Sverige för att studera mellan 2010 och 2015. Orsakerna till att det blev just Sverige varierade: den specifika utbildningen, Ingmar Bergman-romantik, högt rankade lärosäten och bilden av det svenska samhället som öppet och jämlikt.

 

– Efter mitt utbytesår återvände jag till Kina och började arbeta inom nyhetsbranschen. Men jag ville åka tillbaka till Sverige för att slippa censuren och kunna arbeta i frihet, säger Mingun Hong, som flyttade till Sverige för att studera journalistik.

 

Färre studenter sedan avgifter infördes

Det är nu fem år sedan Sverige införde studieavgifter för personer utanför EU. Det resulterade i att det blev färre studenter från Afrika och Asien. Antalet har sedan dess successivt ökat, men är fortfarande lägre än innan avgifterna infördes.

 

Geir Löe, internationell handläggare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, berättar att antalet nyregistrerade masterstudenter där sjönk från 431 till 199 på ett läsår. För att vända trenden behövs fler stipendier till utomeuropeiska studenter, menar han.

 

– Vi skulle kunna utbilda sju – åtta gånger så många utomeuropeiska studenter, bara de hade råd med studieavgifterna och levnadsomkostnaderna, säger Geir Löe.

 

Stockholms konstnärliga högskola efterlyser också fler stipendier för att kunna locka fler studenter från länder utanför EU.

 

Kunde studera tack vara stipendium

Flera studenter som deltog i samtalet hade inte kunnat studera i Sverige om de hade behövt betala avgifter. Dena Dervanovic från Montenegro har läst juridik vid Lunds universitet tack vare ett stipendium från Svenska institutet.

 

– Någon trodde på min potential och talang och ville investera i min utbildning! Hade det inte varit för Svenska Institutets stipendium hade jag inte fått en enastående utbildning vid ett av världens 100 bästa universitet och en av mitt livs bästa upplevelser, säger Dena Dervanovic, som i dag arbetar som juridisk rådgivare på ett uppstartsbolag i Stockholm.

 

Under samtalet lyftes idén att uppmuntra svenska företag som verkar på den internationella arenan att bekosta stipendier. Studenter som talar flera språk och har kunskap om olika kulturer kan efter examen vara en värdefull resurs för företagen, menade deltagarna. Just detta att se gäststuderande som en tillgång var ett återkommande tema:

 

– Det finns en tendens i det här landet att se på internationalisering som något som händer till Sverige, i stället för med Sverige, säger Marleen Whiteley, kommunikatör på Universitets- och högskolerådet.

 

Värdefullt utbyte mellan länder

När människor väljer att studera vid lärosäten utomlands tar de både med sig saker dit – och när de åker hem. Det är ett värdefullt utbyte som sker mellan länder när studenter rör sig över nationsgränserna, menade deltagarna. Nya nätverk skapas: professionella, sociala och kulturella.

 

– Jag tror att de diplomatiska banden mellan olika länder stärks när människor åker utomlands för att studera, även om vi inte alls sysslar med diplomati, säger Sanchari De, doktorand vid Lunds universitet.

 

Vill Sverige vara ett attraktivt land för studenter krävs dock att man tar itu med den byråkrati som försvårar för många studenter, menade flera av deltagarna.

 

Mingjun Hong har varit i Sverige i ett och ett halvt år nu, men har ännu inte fått ett svenskt personnummer, vilket påverkar hans vardag på olika sätt.

 

– Det är svårare att öppna ett bankkonto, man kan inte använda Swish eller få mobilt bank-id. Att hyra lägenhet blir besvärligare. Det kan låta som småsaker, men sammantaget handlar det om att livet blir omständligt. Man borde tänka på att studenter fungerar lite som ambassadörer för Sverige. När man åker tillbaka undrar folk vad man har för upplevelse av att studera i Sverige, säger Mingjun Hong.

 

Önskar längre uppehållstillstånd

Ett annat problem som uppmärksammades är att studenter bara får uppehållstillstånd för ett år i taget, trots att mastersutbildningar är på två år och doktorandutbildningar på fyra. I väntan på förnyade tillstånd kan studenterna inte resa, vilket kan försvåra för en del som exempelvis måste besöka konferenser som en del av utbildningen.

 

– Studenter är och vill vara en tillgång för samhället. Vi kommer hit med kunskap, nya perspektiv och en bred kulturell bakgrund och kan fylla tomrum som finns i samhället, säger Sanja Šain, som i dag jobbar som patentingenjör.

 

Hon får medhåll av doktoranden Sanchari De:

 

– Problemet är att vi inte alltid får det stöd vi behöver för att kunna bidra. Vi vill både synas och bli sedda som en tillgång i det svenska samhället.