Ljuset på den vanligaste men osynligaste formen av migration: anhöriginvandringen

Friday 06 June 2016
Anknytning-Sawi

Nu växlar MIG Talks fokus från asylmigrationen till anhöriginvandringen – den mest osynliga men vanligaste formen av migration till Sverige.

 

Historiskt och i dag är anknytning till någon nära anhörig, maka, make partner, sambo eller övrig familjemedlem – det vanligaste skälet till att människor flyttar till Sverige. I genomsnitt har fyra av tio personer som får ett uppehållstillstånd kommit av anhörigskäl, medan tre av tio får uppehållstillstånd efter att ha sökt asyl.

 

– I en tid när asyl- och flyktingfrågorna dominerar informationsflödet blir det särskilt viktigt att sprida kunskap om all migration till Sverige, inte minst anhöriginvandringen som även står för den mest omfattande migrationen till många västeuropeiska länder, däribland Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland, säger Lisa Söderlindh, ansvarig för MIG Talks vid Migrationsverket.

 

Ordet till 31 personer som flyttat hit av anhörigskäl

Under de närmsta månaderna kommer MIG Talks låta ordet gå till 31 personer som har förenats med någon nära anhörig här. Antalet speglar att det är 31 procent av alla nya invånare i Sverige, inklusive EU/EES medborgare och svenska medborgare som återvinandrat, som flyttat hit för att förenas med kärleken eller annan nära familjemedlemmar mellan åren 2010 och 2015.

 

– Migration är inte bara ofrivillig utan kan även vara frivillig. Det behöver börja pratas mer om de olika skälen och alla som kommer på grund av anknytning till någon i Sverige. Det är viktigt att även höra våra berättelser, säger Anna Kuznetcova från Ryssland som flyttade till Sverige 2014 för att kunna leva med sin svenska make här.

 

– Vare sig du flytt hit eller kommit frivilligt är utmaningen ofta densamma.

Det gäller att förstå hur systemet fungerar, lära sig språket och hitta ett jobb. För en person i medelåldern är steget in på arbetsmarknaden ofta särskilt svårt. Du tillhör då en grupp vars specifika utmaningar är nästintill osynliga i samhället.

 

Anhörigmigrationen i samtal mellan nya invånare och MIG Talks samarbetspartner

För att ge plats för migrationens olika röster genoförs i dag ett samtal mellan människor som har flyttat till Sverige på grund av anhörigskäl och representanter från MIG Talks samarbetsparter. Frågor som kommer att diskuteras är bland annat vilka kunskapsluckor som finns på området. Varför har anhöriginvandringen en mer undanskymd roll än till exempel asyl- och arbetskraftsinvandringen i samhällsdebatten? Till diskussionsämnena hör även den tidsbegränsade lagen som riksdagen väntas fatta beslut om den 21 juni, och som bland annat begränsar möjligheten till anhöriginvandring för skyddsbehövande med tidsbegränsade uppehållstillstånd.

 

– Om den tidsbegränsade lagen träder i kraft som föreslaget den 20 juli i år kommer exempelvis svenska medborgare inte längre att vara undantagna från försörjningskravet vid anhöriginvandring. Det är viktigt att informera om vad förändringarna innebär, men också att uppmärksamma hur de som berörs av lagändringarna påverkas, säger Johanna Lindblad Ó Duinnín, expert vid Migrationsverkets rättsavdelning. Tillsammans med Jonas Engman från Nordiska museet leder hon MIG Talks-samtalet på temat anknytning den 20 juni.

 

Under de närmsta veckorna fortsätter MIG Talks att lyfta anhöriginvandringen genom intervjuporträtt och statistik som bland annat belyser hur det egentligen ligger till: Är det till exempel fler kvinnor än män som flyttar till Sverige på grund av anhörigskäl? Är det fler som kommer på grund av kärleken eller för att förenas med familjemedlemmar som har fått skydd i Sverige?

 

Vilka frågor och funderingar finns det kring anhörigmigrationen? MIG Talks välkomnar allmänhetens reflektioner och förslag: migtalks@migrationsverket.se

 

MIG Talks genomförs på initiativ av Migrationsverket. Målet är att sprida kunskap om migrationen till Sverige, och bidra till ett nyanserat och inkluderande offentligt samtal. Bakom satsningen står en rad aktörer från samhällets olika arenor: Delegationen för Migrationsstudier (DELMI), Göteborgs Stads kulturförvaltning, Kulturrådet, Nordiska museet, Sveriges Internationella Talanger, Stockholms Stadsbibliotek, Stockholms Konstnärliga Högskola, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Svenska Institutet, Stockholm Business Region Development, The Local, Riksidrottsförbundet, Röda Korset, och UNHCR. 

 

Besök MIG Talks webbsida, www.migtalks.se

Följ MIG Talks på Facebook.com/migtalks och Twitter