Från bärplockare till it-specialister – nu sätter MIG Talks arbetskraftsinvandringen i fokus

Thursday 10 October 2016
MIG-Talk-Arbete-Nyhetsbild2

Vem syns och hörs mellan bärplockarna från Thailand och it-specialisterna från Indien? Vid det senaste MIG Talks-samtalet stod den arbetsrelaterade migrationen till Sverige i fokus. Deltagarna var eniga om att det är önskvärt att deras bidrag till samhället lyfts fram mer än i dag.

 

Sedan 2010 har Sverige varit destinationen för arbetstagare inom 160 yrkesgrupper från mer än 170 länder. Ett brett spektrum av människor flyttar hit för att bland annat undervisa på universitet, jobba med it, ta plats i orkestrar, spela basket, laga mat, och starta egna företag. Den 14 oktober samlades några av dem som fått ett arbetstillstånd i Sverige de senaste sex åren och representanter för MIG Talks samarbetspartner för att utbyta erfarenheter och diskutera hur vi ser på och talar om arbetskraftsinvandring i Sverige.

 

– Det är viktigt att lyfta fram hur arbetstagare bidrar till det svenska samhället. De hjälper den svenska marknaden att växa, och företag som Scania, Nordea och många andra att gå med vinst. Mer fokus borde ligga på det, sade Deepak Kamboj, it-expert från Indien som jobbar som sourcing advisor.

 

Se inte bara till ekonomiska värden

 

För att se vad människor bidrar med kan man samtidigt inte endast se till ekonomiska värden, menade deltagarna. När det gäller vissa yrkesgrupper är det rätt enkelt att räkna vad de bidrar med i kronor och ören – medan andra yrkesgrupper, exempelvis musiker, bidrar till samhället på andra sätt.

 

Hur arbetskraftsinvandringen porträtteras i media och talas om i offentligheten diskuterades också under fredagens samtal. Stereotypen av vilka de utländska arbetstagarna är – bärplockare, byggarbetare och it-ingenjörer – utmanas sällan, menade deltagarna.

 

– Jag tycker att fokus främst ligger på säsongsarbetarna, vilket gör att man inte får en korrekt bild av vilka som kommer för att arbeta i Sverige och vad de gör. En skev representation av den arbetsrelaterade migrationen gör att folk inte får veta vilken mångfald av utländsk arbetskraft som faktiskt finns i det svenska samhället, säger Caitlyn Lee från Kanada som är skribent på Swedish Press i Göteborg.

 

Marcia Paniagua kommer från El Salvador och arbetar på ett hemserviceföretag. Hon menade att arbetskraftsinvandringen ofta hamnar i skuggan av den asylrelaterade migrationen. Något som flera andra deltagare höll med om.

 

Allt fokus ligger på de som söker asyl, vi som är här av andra anledningar glöms bort. Jag har en tillsvidareanställning, har betalat skatt sedan 2012 och min dotter är född här, men jag har i princip inte rätt till några sociala förmåner eftersom jag fortfarande inte har fått ett personnummer från Skatteverket. Varför ska jag betala skatt om jag inte får några förmåner för mig eller min dotter, frågar Marcia Paniagua.

 

Lagar och regler måste anpassas till människors verklighet

 

Samtalet som hölls på Nordiska museet i Stockholm inleddes med att Jonas Engman, museets arkivchef, gav en historisk tillbakablick över arbetskraftsinvandringen till Sverige. Från Migrationsverket deltog Elsa Tirén som jobbar med arbetstillståndsärenden. Hon talade bland annat om lagstiftningen som rör arbetskraftsinvandringen – och den förändring som skedde 2008 då det blev upp till arbetsgivaren, inte statliga myndigheter, att definiera behovet av utländsk arbetskraft.

 

Lagstiftning och regelverk diskuterades också under samtalet – och två händelser som getts mycket medialt utrymme under 2016 lyftes av deltagarna: Det öppna brevet från Spotifys grundare till Sveriges regering, om regelverk som står i vägen för nya start up-bolag, och rapporteringen kring arbetstagaren från Bangladesh som utvisades på grund av att jobbannonsering endast skedde via Linked in. Flera deltagare uttryckte åsikten att lagar och regler måste förändras i takt med en föränderlig arbetsmarknad.

 

– Sverige är ett av de ledande länderna när det gäller innovationer. Men det krävs också en intellektuell innovation – att Sverige som land öppnar upp för att samarbeta med dem som kommer hit och bejakar de möjligheter som innovationerna innebär, sade Deepak Kamboj.

 

Deltagarna efterlyste mer ”relaxed regulation”, ett mer avspänt regelverk som skulle underlätta deras liv i Sverige.

 

Basketproffset Jovana Ciric från Serbien som spelat i många länder i Europa lyfte till exempel det faktum att hon inte har möjlighet att ta ett extrajobb utanför idrotten. Enligt reglerna får hennes inkomst inte komma från något annat jobb.

 

– Man har tiden att jobba extra, men inte möjligheten. Jag får inte ha en extra inkomst och det är synd för då skulle jag kunna träffa människor, skapa nätverk och känna mig mer delaktig i samhället. Kvinnor inom idrotten har lägre löner än män och många av oss vill ha ett extra arbete där vi kan socialisera och skapa nya kontakter.

 

Yusak Susilo, lektor från Indonesien med erfarenhet av arbete i Japan, Holland och England, efterlyste bättre samordning mellan myndigheter. I andra länder där han arbetat har universitetens värdinstitutioner haft ett nära samarbete med statliga myndigheter.

 

– Det har funnits en helpdesk där utländska arbetstagare och studenter kan ställa frågor och få råd. Något liknande vore bra även i Sverige. Det skulle förhindra att välutbildad arbetskraft och studenter lägger tid på att springa fram och tillbaka mellan olika myndigheter, istället för att ägna sig åt det som de är här för att göra. En bättre samordning skulle spara tid för både tjänstemän och migranter,

säger han.

 

Samtalet avslutades med två workshops för att involvera deltagarna i fortsatta aktiviteter på temat, däribland ett bidrag till Internationella arbetsorganisationens, ILOs, globala mediekampanj för att bryta stereotypa bilder av arbetsmigration.

 

Följ Mig Talks på Facebook: www.facebook.se/migtalks

Läs berättelserna på www.migtalks.se